lördag 21 maj 2011

Energitjuveri eller förtroenden?

Efter mitt blogginlägg om energitjuvar kom det frågor och reaktioner. ”Att dryfta sina problem sinsemellan — är vi energitjuvar då också? Kvinnor vill ju lätta sina hjärtan med varandra. Man vill ju gärna stödja och hjälpa till på något sätt. Är vi energitjuvar då?” skrev någon.
   Kanske kan blogginlägget Kräks du upplevelser? ha varit lite av ett svar på den frågan — för givetvis finns det inget enkelt ja- eller nejsvar. Vad som blir ”energitjuvande” och inte går inte att sätta upp några yttre kriterier för. Men det vi kan märka är ibland att vi, när vi närmat oss någon annan med ett problem eller — som i exemplet i ovanstående blogginlägg — en fantastisk upplevelse, känner oss otillfredsställda med resultatet. Den vi berättade för kanske inte gav oss den respons vi önskade, antingen genom att avfärda det vi sa eller genom att bara lämna oss med en känsla av att vi inte fått ut det vi ville av samtalet. 


När vi känner oss otillfredsställda efter ett möte är det ett tecken på att vi gick in i mötet med en (ibland dold) agenda — som kanske eller kanske inte var att ”stjäla energi” eller vilja att den andra personen skulle bekräfta upplevelsen eller oss som personer. Vad agendan var är det bara vi själva som kan undersöka, men otillfredsställelsen visar alltid att vi ville ha något som vi inte fick. Ibland är vi förstås medvetna om det — när vi går in till chefen för att be om löneförhöjning och inte får det är det ju tydligt vad vi ville ha och varför vi blivit besvikna eller frustrerade. Men andra gånger är vi inte lika medvetna. Och det är ju faktiskt bara det som ligger till grund för ”energitjuvande” — att vi är omedvetna om att vi söker bekräftelse, kärlek, uppmärksamhet eller något annat och inte riktigt står för det. Det vill säga, det är den ena grunden. En annan är förstås att den andra människan tillåter oss att ”tjuva”.
   När du uppfattar någon som energitjuv i ditt liv är det dig själv du behöver undersöka närmare. Har du någon dold agenda när du lyssnar på eller interagerar med den här personen som gör dig så urlakad på energi? Vad är det du hoppas på att uppnå? Om det inte vore någonting skulle du ju antagligen lämna situationen, och ”tjuvandet” skulle inte kunna äga rum. Ofta är det faktiskt två tjuvar som står och försöker stjäla bekräftelse, kärlek eller uppmärksamhet av varandra (fast den ena kanske lyckas bättre än den andra eller har ett sätt att göra det som sticker ut och märks mer). 

Som alltid är naturligtvis det bästa sättet att få klarhet i saken — om det nu finns en aktuell situation bakom frågan — att faktiskt prata med den det berör, antingen du upplever dig själv eller den andra som den potentiella ”tjuven”. Om du själv är rädd att tjuva kan du fråga rakt ut hur den andra personen upplever det. Om du tycker att den andra känns tjuvaktig kanske det inte känns lika spontant att fråga ”Tycker du inte att du är lite av en energitjuv nu?”, men kanske kan du fråga vad han eller hon söker — bara ett lyssnande öra, feedback eller goda råd.
   Även om personen har omedvetna motiv bakom era samtal är det ju inte säkert att hon eller han är medveten om det, och dina frågor kan skapa större klarhet och medvetenhet i vad som pågår och vad personen egentligen vill ha. Det är inte osannolikt att ni kommer varandra närmare som resultat av det ♥.


SUGEN PÅ EN KRAFTRETREAT I SOMMAR?

           

Inga kommentarer: